Min ansökan till Paradise Hotel

Kände att jag behövde en förändring i mitt liv, en nystart. Sökte således till nästa upplaga av Paradise Hotel, som jag har hört spelas in i behagligt klimat med fagra damer i mondän miljö. Fick nobben med vändande post. Orsaken? Jag hade använt orden ”eljest” och "ehuruväl" i ansökningshandlingarna samt refererat till Schuberts stråkkvintett i C-dur, och tydligen så "passar det inte riktigt in på den deltagarprofil vi söker". Maken till fräckhet! Och att man skulle bifoga en bild på sig själv i "bar överkropp" trodde jag var ett skrivfel, såklart, eftersom det endast är vid födseln och i duschen som civiliserade män kommer undan med att uppträda i bar överkropp (och eventuellt i samband med "spontan" älskog när det inte finns tid att sätta på sig pyjamasöverdelen). Tolkade det som "bara överkroppen", och ägnade säkert en halvtimme helt i onödan åt att få till slipsknuten. Den blev för övrigt grym. Jag får känslan av att programledningen på något sätt trodde att drev med programmet, för jag fick en syrlig kommentar om att det "faktiskt är en seriös produktion" som behandlar "relationsproblematik" och som jag inte borde "plocka billiga poänger på". Jag fattar ingenting. Så mycket för den nystarten!

Inget vinnande koncept

Men jag läste nyss att borgarna med A. Borg i spetsen ska höja skatten på spånken framöver, så nu måste jag springa till systemet. 

Tvångsselfie

Läste som hastigast att s.k. "selfies" ska förbjudas, dvs. det makabra fenomenet att helt utan anledning ta en bild på sig själv med sin smarta telefon och sedan inbilla sig att andra är intresserade av resultatet. Blev munter! Men säg den glädje som varar för evigt; det var tydligen bara själva handlingen som skulle förbjudas, alltså inte begreppet som är än värre (SELFIE!), och bara på en ynka gymkedja. För övrigt var det väl Danmarks statsminister Helle Thorning-Schmidt som tog en internationella uppmärksammad "selfie" (psykiskt påfrestande att bara skriva!) med högdjuren Barack Obama och David Cameron i samband med Nelson Mandelas begravning. Dock verkar herrar Obama & Cameron inte tagit initiativet utan blivit utsatta för en "tvångsselfie", vilket nästan är värre än att bli tvångshånglad. Frågan har med all säkerhet varit uppe i FN:s säkerhetsråd, för om världsledarna riskerar att utsättas för tvångsselfies vid internationella sammankomster kan det befaras leda till kraftigt ökad global instabilitet och oro.

Hot mot världsfreden

Klass 9B, tillvalskurs "media"

Efter att upprördheten angående missbruket av Szymborska (se förra blogginlägget) lagt sig något roade jag mig med att lyssna på Tankesmedjan i P3. Men särskilt road blev jag nu inte. Irriterad däremot. Jag har full förståelse för att vänsterkids tycker att det är jätteroligt att leka radio på rasterna, förlåt dagarna, men varför ska det finansieras med medborgarnas licenspengar? Deras klasskamrater, förlåt kolleger, på Nöjesguiden verkar ju klara sig med privat finansiering!?

Mer poesi, och Radioteatern på SR

Stina Oscarson bossar över Radioteatern på Sveriges Radio, och har nu också kritiseras på - håll i hatten - Aftonbladets kultursidor för att gjort programmet plakatpolitiskt och, följaktligen, konstnärligt ointressant (tidigare så har en skribent på Expressen Kultur varit inne på ungefär samma spår). Oscarson tar dock på sig rustningen och går i svaromål och menar att all konst är politisk. Fine, det får hon gärna tycka, men hon anför i slutet till stöd för sin egen uppfattning en dikt av den polska poeten och nobelpristagaren Wislava Szymborska, och då blir det personligt! Szymborska råkar nämligen vara en av mina absoluta favoritpoeter. Känner mig därför föranledd att påpeka att Oscarson bara citerat inledningen av dikten, som i sin helhet är betydligt mer komplex och mångtydig, och som jag snarast tolkar som att den ironiserar över hur allt reducerades till politik i kommunismens Polen. Och Szymborska var förvisso ingen plakatpolitisk poet, herregud! Tvärtom. Och ta det här från en artikel i The New York Times:

"In a telephone interview from Zakopane, Ms. Szymborska said her work was personal rather than political. 'Of course, life crosses politics,' she said, 'but my poems are strictly not political. They are more about people and life.'"

Så mycket för den "politiska" poeten. Ge fan i min Szymborska!

Och här är dikten ifråga:

Vi är barn av vår tid,

tiden är politisk.

Alla dina, våra, era

dagliga frågor, nattliga frågor,

är politiska frågor.

Vare sig du vill det eller inte

har dina gener ett politiskt förflutet,

din hy en politisk nyans,

dina ögon en politisk aspekt.

Vad du talar om har resonans,

vad du tiger om är talande

på ett eller annat politiskt sätt.

Också när du vandrar genom skogen

tar du politiska steg

på politisk grund.

Opolitiska dikter är också politiska,

och däruppe lyser månen,

ett inte längre månlikt objekt.

Att vara eller inte vara, det är frågan.

Vad då för en fråga, svara kära du.

En politisk fråga.

Du behöver inte ens vara en mänsklig varelse

för att växa i politisk betydelse.

Det räcker om du är olja,

råvara eller foderkoncentrat. 

Eller ett konferensbord om vars form

det har tvistats i månader:

vid hurdant bord ska det förhandlas om liv och död,

ett runt eller fyrkantigt?

Under tiden har människor gått under,

djur har dött,

hus har brunnit

och åkrar förvildats

liksom längesedan svunna tider

som var mindre politiska.

Översättning Anders Bodegård

Poesi

Karin Boye - Unga viljor viner (ur diktsamlingen För trädets skull, 1935)

Unga viljor viner
som herrelösa spjut.
Ångest har kastat dem
i rymderna ut.
Skälvande av stridslust
och överflöd på styrka
söker de mål att drabba,
söker de makter att dyrka.

Men viljor som mognar,
de blir träd och slår rot,
beredda till att skydda
ett land vid sin fot,
ett litet stycke mark,
men nödvändigt som livet,
där något dyrbart växer,
av vindarna rivet.

Om gläntan syns trång
emot rymder utan slut
och trädet kanske livlöst
mot blixtrande spjut,
så glöm inte lövet
med den livsgröna färgen,
och glöm inte saven,
som sjuder genom märgen.

Var inte rädd, var stilla
den skördens natt,
då rösterna säger:
"Din gräns är satt.
Du också skall stillna
bland de vakande trogna.
Du också skall slå rot,
och bli träd, och mogna."

En kort kommentar: det är intressant att se hur två symboler står mot
varandra i dikten; spjutet och trädet. Det rörliga och det orörliga,
förankrade. Två livsformer som är inkorporerade i ett människoliv, och vars
styrkeförhållanden tenderar att förändras över tid. Och såväl spjutets riktning
uppåt, som trädet vars rötter suger tag neråt, representerar aktivitet men
på lite olika sätt.

Ett väldigt lamt skämt

Världsrekordet i snigelsprint är 0.00990 km/h. Nu hade jag tänkt skriva något i stil med att det ändå är snabbare än SJ-tågen under vinterhalvåret, men sådana skämt är ju rätt lama faktiskt, om man ska vara ärlig. Grejen är bara den att det även är lamt att ta upp att ett skämt man tänkte dra var lamt, och såklart är det också lamt att som nu kåsera över hela konceptet med lama skämt som man gör lama poänger om. Det är ju nästan ännu lamare än det ursprungliga skämtets lamhet. Och så fortsätter det. Åh, jag ser ingen utväg alls från detta fördöma blogginlägg! Även den kommentaren är lam eftersom allt är uttänkt i förväg. Och det här sista. Lamt. Det här kan fortsätta i oändlighet. Lam avslutning vilket i sin tur är ett lamt påpekande. Hjälp! Lamt det också. Nej, nu skiter jag i det här.