Socialistisk agitation vs. populärkultur

Läser på Dagens Nyheters nätupplaga att såssarna i Norrköping ställer in sitt första maj-tåg till förmån för ett uppträdande med Amy Diamond. Syftet är att "utveckla firandet och nå fler målgrupper", enligt en partirepresentant. Det är tråkigt, tycker jag. För även om jag själv lär vara bakrusig på 1:a maj, och varken ha lust eller kraft att promenera i ett tåg och föra oväsen, så föredrar jag ändå socialistisk agitation framför svensk "ungdomlig" populärkultur.