Svensk-Koreanska Föreningen och gråtpsykos

En sak som är lika säker som Amen i kyrkan är att varje gång Nordkorea gör något dumt, så poppar det upp en tjomme som skriver en text i vilken Nordkorea benämns Demokratiska Folkrepubliken Korea; en Nordkorea-apologet alltså. Sådana verkar det alltid finnas, oberoende av vilket bisarrt land det råkar handla om för stunden. Man kan ge sig fan på att det alltid finns någon mer än lovligt obskyr vänskapsförening som tar landet i försvar. Nu är det - suprise! - Newsmill som har berett utrymme för ordföranden för Svensk-Koreanska Föreningen att få ge sin omvärldsanalys. Föreningen har också en hemsida, blev jag varse efter en googling. "För vänskap mellan Sverige och Demokratiska Folkrepubliken Korea", står det. Vackert! 

Problemet med att vara med i denna vänskapsförening är ju bara att man kan komma att behöva försvara eller rättfärdiga sådant här, och därmed framstå i mindre fördelaktig dager rent förståndsmässigt. Bakgrund: när Kim Il Sung begravdes i Nordkorea, förlåt Demokratiska Folkrepubliken Korea, så utbröt en nationell sorg av hisnande proportioner. Detta är det första delen i den officiella versionen av förloppet. Sammanlagt är det en halvtimmeslång gråtkavalkad vars like aldrig setts, och oavsett om gråten är "äkta" (resultatet av masspyskos får man förmoda) eller aktivt framforcerad av regimen med hot om repressalier så kan jag inte säga att jag blir särskilt sugen på att lösa medlemskap i någon "vänskapsförening".