Four more years, tokstollar och samtidskonst

USA-valet är över. Svenska medier kan sakta börja återgå till att rapportera om, tja, andra saker. Obama 4 år till, alltså. Ja varför inte, jag gillar faktiskt Obama. Han är onekligen en gudabenådad talare, och i sina anföranden slår han ofta an en ton som appellerar även till konservativa, med sin betoning på dygder och värdighet. Och appellera var det ja. Republikanerna måste börja appellera till kvinnor, unga, minoriteter. Lyfta fram eftertänksamma intellektuella på bekostnad av programledare i talk-radio som bara för oväsen. Göra klart att man inte har i det republikanska partiet att göra om man är hemfallen åt homofobi eller anser att våldtäkter inte kan resultera i att en kvinna blir gravid. Bort med alla tokstollar, kort sagt. 

Och apropå tokstollar så blev Donald Trump, som tror att president Obama är en Afrika-född undercover muslim-kommunist och som övervägde att ställa upp som presidentkandidat för det republikanska partiet (vilket dock antagligen var ett pr-trick för att generera uppmärksamhet till en dokusåpa han orkestrerar), så arg att han tydligen på twitter ska ha uppmanat till revolution och att massorna skulle tåga mot Washington DC. Haha! Och det sägs att politik inte engagerar längre! Om Mr. Trump också, i likhet med Juholt, visar sig vara ett examensarbete från Konstfack måste jag börja revidera min något skeptiska syn på samtidskonst.

Ett examensarbete?