Martin!

Med fingrarna skakandes av förväntan skrev jag in lösenordet på facebook, "fejjan" som det heter bland kidsen, och förväntade mig att se hundratalet nya "notifications" emedan den 10:e november betyder Martin, dvs. min namnsdag. Och så är det två som har skrivit och gratulerat. TVÅ! Oacceptabelt. Jag skrev naturligtvis att mina 361 övriga vänner kunde dra åt helvete. Till saken hör att jag glömde bort den själv, och det var min mor som ringde mig och gjorde mig uppmärksam på denna omständighet, men det ursäktar näppeligen mina fejjan-friends. Men livet går väl vidare, antar jag. Jag har hört att motgångar kan vara bra, det som inte dödar en gör en starkare osv.