Igår var jag på en tillställning i Vasastan, det var utmärkt trevligt. En god vän fyllde år och ställde till med födelsedagsfest, och han har nyligen flyttat in hos sin tjej vilket gjorde att det även blev ihopflyttningsfest (ett ord jag är mycket stolt och nöjd över att ha kommit på). Jag är följaktligen lite dagen efter idag, och den som har installerat en bowlinghall i mitt huvud får gärna ta bort den.
Eftersom jag alltså är trött idag, och inte kan ägna mig åt något vettigt, kan jag hänge mig helt åt en av mina favoritsysselsättningar: att irritera mig på folk. Nu har turen kommit till pensionärer. Det började när jag skulle åka tunnelbana idag, varpå en kärring stod och velade ett jävla tag i biljettluckan så jag missade tåget och fick vänta fem minuter (det kan förefalla obetydligt, men inmundigade man gin&tonics på löpande band kvällen innan och befinner sig i kollektivtrafiken är fem minuter rent livsavgörande). Kan inte folk bekanta sig med tunnelbanesystemet lite själva innan de går till spärrvakten? Jag blir så arg. Pensionärer har sådär i största allmänhet svårt att komma till skott.
Dessutom har jag noterat att äldre människor ofta är upptagna med att oro sig över saker, närmare bestämt över saker som man inte alls behöver oro sig för. Det kan tyckas att om man snart ska ner i jorden så borde man bli mer kontemplativ och höja blicken från småsaker, fördjupa sig i livsåskådningsfrågor och iallafall försöka att betrakta tillvaron och världen ur evighetens synvinkel, sub specie aeternitatis (det högsta stadiet av medvetenhet enligt Spinoza). Men pensionären har inga sådana ambitioner. Alls. Istället går pensionärsparet till Ica och står tio minuter vid kyldisken eftersom de inte kan bestämma sig huruvida det ska köpas en liter mjölk eller om det räcker med 3 dl-förpackningen. Och har pensionären ringt och bokat en färdtjänst-taxi till kl. 12 så börjar vederbörande bli orolig redan kl. 11 och vid 11.30 står hon eller han (eller hen som man ska skriva om man vill verka upplyst och modern, vilket också är anledningen till att jag inte skriver det) ute på trottoaren med en blick som vittnar om bottenlös ängslighet. Det verkar inte ha föresvävat äldre människor att det faktiskt finns ett alternativ: att gå ner till gatan kl. 12 eftersom färdtjänsten är beställd till kl. 12. Låter som ett inte uppenbart orimligt förslag.
Men om sanningen ska fram är min pensionärsbashing av övergående natur - jag uppskattar faktiskt gamla människor väldigt mycket - och det är bara en tidsfråga innan min irritation åter vänds mot mitt favoritirritationsobjekt: tonåringen. Va fan, varför inte börja direkt! Meddelande till alla tonåringar: det är inte i Sverige lag på att man som ung måste ha Converse-skor. Jag lovar det är sant! Jag såg iof. en tonårig tjej idag som inte hade Converse på fötterna, jag blev helt ställd och var nära att gå in i en stolpe, och om jag hade haft en mobil med en sån där inbyggd kamera så hade jag förevigat det och visat här på bloggen, för nu så kommer ju ingen att tro mig. Folk kommer bara "okej så du säger att du såg en ung tjej utan Converse - ska du inte säga att det bor en utomjording i din garderob också!".
Och en sak till: Zinkensdamms gudsförgätna tunnelbanestation måste vara alla spärrvakters våta dröm eftersom man aldrig ser någon som går på eller av där. En gång om året kommer väl nån lokalvårdare dit och renser rulltrappan från spindelnät.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar